Ska det alltid finnas en individuell genomförandeplan för en person som har daglig verksamhet enligt LSS?

Ja, det ska finnas en individuell genomförandeplan som omfattar de aktiviteter som en person erbjuds i en LSS-verksamhet.

Det finns möjlighet för den enskilde att avstå från att upprätta en genomförandeplan, men det är en rättighet att ha en individuellt upprättad genomförandeplan i all LSS-verksamhet

Utdrag från socialstyrelsens hemsida:
I 11 kap. 5 § första stycket SoL och 21 a § första stycket LSS finns bl.a. bestämmelser om vad som ska framgå av dokumentationen i samband med genomförandet av en insats.
I 11 kap. 6 § SoL och 21 b § LSS finns bl.a. bestämmelser om att dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet.

SYFTE
Tydlighet gällande genomförandeplan och dokumentation. Att alla berörda ska vet vad som ska göras och vem som har ansvar.

ALLMÄNT
Handlingar som upprättas om den enskilde ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. Handlingarna får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär.

I 11 kap. 5 § första stycket SoL och 21 a § första stycket LSS finns bl.a. bestämmelser om vad som ska framgå av dokumentationen i samband med genomförandet av en insats.
I 11 kap. 6 § SoL och 21 b § LSS finns bl.a. bestämmelser om att dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet.

GENOMFÖRANDEPLAN
Genomförandeplanen är en överenskommelse mellan den enskilde och verksamheten och ett praktiskt redskap för personalen i sitt arbete. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Planen ska följas upp och ev. revideras vid behov (t.ex. vid större förändringar i insats) och minst en gång per år

Genomförandeplanen beskriver hur en insats ska genomföras En genomförandeplan har sin grund i en planering – en planering som bygger på respekten för enskilda personers självbestämmanderätt och integritet.

I Socialstyrelsens termbank definieras termen genomförandeplan. Av definitionen framgår att genomförandeplanen beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. Kommentarerna till definitionen tar upp att genomförandeplanen utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhörige/närstående. Det ska finnas mål för planerade insatser utifrån den enskildes behov. Genomförandeplanen används i samband med pågående insatser/åtgärder samt vid uppföljning och utvärdering.

Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur

 

Undertecknads kommentar:
I den citerade texten ovan står det klart att det ska vara ett samarbete mellan individen eller dennes företrädare.  Det innebär att du som anhörig (om individen inte själv kan föra sin talan) har möjlighet till inflytande.  Kunskapen varierar stort från verksamhet till verksamhet, kring frågan om man som anhörig har rätt att delta i möten och planering vid upprättandet av en genomförandeplan. För att kunna känna trygghet och för att undvika slitningar mellan dig som anhörig och personal, är det viktigt att veta att du har rätt, enligt riktlinjer och paragrafer, att delta i både utformandet av nya mål och uppföljningar av tidigare satta mål.

Som ett praktiskt tips kan nämnas att om du upptäcker det under lång tid finns ett återkommande mål beskrivet i en genomförandeplan, är förmodligen målet inte relevant för den enskilde. Ett mål ska vara möjligt för den enskilde att ”uppnå”. Om målet inte är uppnåtts inom senast ett år, är det förmodligen ett mål som kan vara för svårt för individen att förstå eller fysiskt klara av.

Det är inte ovanligt att det finns mål som är direkt omöjligt för den enskilde att uppnå. Därför är det viktigt att skilja på ”verksamhetsmål” och ”individmål”.  Jag brukar beskriva det i följande exempel från verkligheten.

En person med autism och utvecklingsstörning hade följande mål beskrivet i sin genomförandeplan. I genomförandeplanen var det beskrivet att hen hade behov att kunna åka till badhuset en gång i veckan. Föräldrarna hade tidigare utfört denna aktivitet på fritiden. Men av åldersskäl kunde de inte längre följa med sin anhörige i aktiviteten.  Det beskrevs som ett mål i genomförandeplanen att en bil skulle införskaffas för att kunna åka till badhuset.

Det är ju ett bra mål att ha, men är det i genomförandeplanen det ska stå beskrivet som individens mål?   Har individen själv möjlighet att skaffa en bil för att kunna komma till badhuset? Naturligtvis är det svårt för den enskilde att skaffa en bil för att kunna genomföra aktiviteten. Därför är det beskrivna målet ett ”verksamhetsmål”.

Det mål som efter handledning, formulerades i genomförandeplanen var följande:

Mål:
Hen ska förstå och kunna känna trygghet i att åka till badhuset med personal från Daglig verksamhet.

 Delmål 1:
Hen ska förstå den bildkommunikation/bildstöd som beskriver vad som ska hända och vem som ska följa med till badhuset.

 Delmål 2:
Hen ska kunna känna trygghet vid bilfärden till badhuset.

 Delmål 3:
Hen ska känna trygghet att genomföra aktiviteten tillsammans med personal från daglig verksamhet.

Huvudmålet och de delmål som är beskrivna är formade som en trappa med huvudmålet längst upp. För att nå dit måste individen vara trygg och klara av ta ett trappsteg i taget. Det ena trappsteget ska vara en förutsättning för att det näst kommande ska vara genomförbart.

Hur var det då med bilen som stod beskrivet i den första genomförandeplanen som ett individmål?

Den kan stå med men inte som ett mål för individen. Det är ett mål för verksamheten som inte ska vara beskrivet i den enskildes genomförandeplan som ”individmål”. Att beskriva verksamhetens ansvar att tillhandahålla material eller annat, ska vara beskrivet i genomförandeplanen men inte som ett mål för individen utan som en förutsättning att erbjuda den enskilde individen möjligheten att genomföra aktiviteten. Det ska stå vem som är ansvarig för att det finns en bil finns tillgänglig vid aktiviteten och när det ska vara genomfört.

Det är viktigt att målbeskrivningar är kompletterade med ett tydligt ”syfte”. I exemplet ska det vara beskrivet varför det är viktigt att hen behöver komma till badhuset. Även delmålen ska vara beskrivna med ”syfte”.

 

Till sist:
Utvärderingar är viktigt för att kunna se att de planerade aktiviteterna enligt genomförandeplanen erbjuder utveckling för individen. Det står i riktlinjerna (se ovan) att genomförandeplanen ska följas upp minst en gång per år. I mitt exempel ovan, utvärderades delmålen efter två veckor och huvudmålet var uppnått tidigare än vad vi förväntat oss( Hen ska förstå och kunna känna trygghet i att åka till badhuset med personal från Daglig verksamhet), och det klarade hen efter ca två månader.

Min rekommendation är att inte följa upp målen i genomförandeplanen för sällan.
Gör det gärna oftare.

 

Leif Lovén

Pedagog/verksamhetsutvecklare LSS/ERANTO AB

Please log in to rate this.
0 people found this helpful.


Tags: , ,

← Kunskapsteamet