Kunskapsteamet


Kunskapsteamet 2015

Välkomna till TSC Sveriges ”Kunskapsteam”
I föreningen finns de människor med olika kompetenser och erfarenhet av att hitta vägar genom olika problemområden i stödet till personer med TSC. Vi menar att de allra flesta av våra medlemmar någon gång känt sig villrådig och kanske förtvivlad över att inte veta hur en situation kan lösas. Ofta handlar det om medicinska frågor, men de frågorna lämnar vi i det här forumet. Vi vill i det här forumet samla på frågor och svar kring det vi kallar ”livsfrågor”. Med livsfrågor menar vi exempelvis boendefrågor, frågor kring daglig verksamhet, skolfrågor, personlig assistans, juridiska frågor, pedagogiska frågor och mycket mer. I vårt gemensamma nätverk finns personer som kommer hjälpa till med frågor och svar utifrån olika kompetensområden.

Tillsammans kommer vi kunna täcka de flesta områden vi kan tänka oss. Om vi inte har svaren kommer vi göra allt för att hitta svar utanför föreningen. De frågor vi publicerar ska vara besvarade av personer med kompetens för att svara på frågan.

Vi Kommer publicera de frågor och svar vi hanterar, på hemsidan. Det kan hända att vi formulerar det vi publicerar generellt för att undvik att det går att spåra till någon enskild. I de fall vi vill ge ett mer individuellt svar på en fråga, eller att frågeställaren önskar det, kommer vi ta kontakt direkt med frågeställaren.

Välkommen med era frågor. Era frågor är en förutsättning för att vi ska bli en tillgång och stöd för varandra i föreningen. Vi kanske inte kan svara på alla era frågor men vi ska göra allt för att lyckas. Till sist, ”Inga frågor är dumma, de behöver bara svar”

Skicka dina frågor till oss på fraga.kunskapsteamet@tsc-sverige.se  så förmedlar vi din fråga till den som bäst kan svara på den.

FAQ last updated: 2015/08/26

Kan en anhörig eller exempelvis ett assistansbolag bli rapporterad enligt Lex Sarah av en daglig verksamhet?

Jag ställde följande frågor till Socialstyrelsen/IVO:

1)Gäller lex Sarah rapport/anmälan mellan två olika verksamheter, exempelvis kommunal daglig verksamhet och arrangör av personlig assistans?

2) Kan en förälder/god man bli lex Sarahrapporterad för händelser i LSS/DV- verksamhet. exempelvis för att en anhörig har skickat en “sjuk” person till Daglig verksamhet?

3) Kan en God man/förälder Lex Sarahrapportera en Lss-verksamhet?

4) Gäller Lex Sarah rapportskyldigheten bara den egna verksamheten?

Så här svarade socialstyrelsen/IVO:
1. Lex Sarah-anmälan ska göras till Lex Sarah-rapportör i den egna verksamheten. Det är alltså inte något som gäller mellan två olika verksamheter.

2. Lex Sarah gäller vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden, som ska rapporteras för att komma tillrätta med brister i den egna verksamheten, att utveckla denna och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. Därför är rapporteringsskyldigheten begränsad till missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden i den egna verksamheten då möjligheten att höja kvaliteten i en verksamhet som inte är ens egen är begränsad. Vad anhöriga gör är inte en del av verksamheten. Personer kan inte anmälas genom Lex Sarah.

3. Endast den som är en del av verksamheten kan och är skyldig att anmäla enligt Lex Sarah. Anhöriga/gode män kan dock uppmärksamma exempelvis personal på missförhållanden/risker man uppfattar i verksamheten.

4. Ja! Se svar ovan.

Du kan läsa mer om Lex Sarah i socialstyrelsens handbok: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19339/2014-1-24.pdf

 

 

Please log in to rate this.
1 person found this helpful.


Ska det alltid finnas en individuell genomförandeplan för en person som har daglig verksamhet enligt LSS?

Ja, det ska finnas en individuell genomförandeplan som omfattar de aktiviteter som en person erbjuds i en LSS-verksamhet.

Det finns möjlighet för den enskilde att avstå från att upprätta en genomförandeplan, men det är en rättighet att ha en individuellt upprättad genomförandeplan i all LSS-verksamhet

Utdrag från socialstyrelsens hemsida:
I 11 kap. 5 § första stycket SoL och 21 a § första stycket LSS finns bl.a. bestämmelser om vad som ska framgå av dokumentationen i samband med genomförandet av en insats.
I 11 kap. 6 § SoL och 21 b § LSS finns bl.a. bestämmelser om att dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet.

SYFTE
Tydlighet gällande genomförandeplan och dokumentation. Att alla berörda ska vet vad som ska göras och vem som har ansvar.

ALLMÄNT
Handlingar som upprättas om den enskilde ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. Handlingarna får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär.

I 11 kap. 5 § första stycket SoL och 21 a § första stycket LSS finns bl.a. bestämmelser om vad som ska framgå av dokumentationen i samband med genomförandet av en insats.
I 11 kap. 6 § SoL och 21 b § LSS finns bl.a. bestämmelser om att dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet.

GENOMFÖRANDEPLAN
Genomförandeplanen är en överenskommelse mellan den enskilde och verksamheten och ett praktiskt redskap för personalen i sitt arbete. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Planen ska följas upp och ev. revideras vid behov (t.ex. vid större förändringar i insats) och minst en gång per år

Genomförandeplanen beskriver hur en insats ska genomföras En genomförandeplan har sin grund i en planering – en planering som bygger på respekten för enskilda personers självbestämmanderätt och integritet.

I Socialstyrelsens termbank definieras termen genomförandeplan. Av definitionen framgår att genomförandeplanen beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. Kommentarerna till definitionen tar upp att genomförandeplanen utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhörige/närstående. Det ska finnas mål för planerade insatser utifrån den enskildes behov. Genomförandeplanen används i samband med pågående insatser/åtgärder samt vid uppföljning och utvärdering.

Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur

 

Undertecknads kommentar:
I den citerade texten ovan står det klart att det ska vara ett samarbete mellan individen eller dennes företrädare.  Det innebär att du som anhörig (om individen inte själv kan föra sin talan) har möjlighet till inflytande.  Kunskapen varierar stort från verksamhet till verksamhet, kring frågan om man som anhörig har rätt att delta i möten och planering vid upprättandet av en genomförandeplan. För att kunna känna trygghet och för att undvika slitningar mellan dig som anhörig och personal, är det viktigt att veta att du har rätt, enligt riktlinjer och paragrafer, att delta i både utformandet av nya mål och uppföljningar av tidigare satta mål.

Som ett praktiskt tips kan nämnas att om du upptäcker det under lång tid finns ett återkommande mål beskrivet i en genomförandeplan, är förmodligen målet inte relevant för den enskilde. Ett mål ska vara möjligt för den enskilde att ”uppnå”. Om målet inte är uppnåtts inom senast ett år, är det förmodligen ett mål som kan vara för svårt för individen att förstå eller fysiskt klara av.

Det är inte ovanligt att det finns mål som är direkt omöjligt för den enskilde att uppnå. Därför är det viktigt att skilja på ”verksamhetsmål” och ”individmål”.  Jag brukar beskriva det i följande exempel från verkligheten.

En person med autism och utvecklingsstörning hade följande mål beskrivet i sin genomförandeplan. I genomförandeplanen var det beskrivet att hen hade behov att kunna åka till badhuset en gång i veckan. Föräldrarna hade tidigare utfört denna aktivitet på fritiden. Men av åldersskäl kunde de inte längre följa med sin anhörige i aktiviteten.  Det beskrevs som ett mål i genomförandeplanen att en bil skulle införskaffas för att kunna åka till badhuset.

Det är ju ett bra mål att ha, men är det i genomförandeplanen det ska stå beskrivet som individens mål?   Har individen själv möjlighet att skaffa en bil för att kunna komma till badhuset? Naturligtvis är det svårt för den enskilde att skaffa en bil för att kunna genomföra aktiviteten. Därför är det beskrivna målet ett ”verksamhetsmål”.

Det mål som efter handledning, formulerades i genomförandeplanen var följande:

Mål:
Hen ska förstå och kunna känna trygghet i att åka till badhuset med personal från Daglig verksamhet.

 Delmål 1:
Hen ska förstå den bildkommunikation/bildstöd som beskriver vad som ska hända och vem som ska följa med till badhuset.

 Delmål 2:
Hen ska kunna känna trygghet vid bilfärden till badhuset.

 Delmål 3:
Hen ska känna trygghet att genomföra aktiviteten tillsammans med personal från daglig verksamhet.

Huvudmålet och de delmål som är beskrivna är formade som en trappa med huvudmålet längst upp. För att nå dit måste individen vara trygg och klara av ta ett trappsteg i taget. Det ena trappsteget ska vara en förutsättning för att det näst kommande ska vara genomförbart.

Hur var det då med bilen som stod beskrivet i den första genomförandeplanen som ett individmål?

Den kan stå med men inte som ett mål för individen. Det är ett mål för verksamheten som inte ska vara beskrivet i den enskildes genomförandeplan som ”individmål”. Att beskriva verksamhetens ansvar att tillhandahålla material eller annat, ska vara beskrivet i genomförandeplanen men inte som ett mål för individen utan som en förutsättning att erbjuda den enskilde individen möjligheten att genomföra aktiviteten. Det ska stå vem som är ansvarig för att det finns en bil finns tillgänglig vid aktiviteten och när det ska vara genomfört.

Det är viktigt att målbeskrivningar är kompletterade med ett tydligt ”syfte”. I exemplet ska det vara beskrivet varför det är viktigt att hen behöver komma till badhuset. Även delmålen ska vara beskrivna med ”syfte”.

 

Till sist:
Utvärderingar är viktigt för att kunna se att de planerade aktiviteterna enligt genomförandeplanen erbjuder utveckling för individen. Det står i riktlinjerna (se ovan) att genomförandeplanen ska följas upp minst en gång per år. I mitt exempel ovan, utvärderades delmålen efter två veckor och huvudmålet var uppnått tidigare än vad vi förväntat oss( Hen ska förstå och kunna känna trygghet i att åka till badhuset med personal från Daglig verksamhet), och det klarade hen efter ca två månader.

Min rekommendation är att inte följa upp målen i genomförandeplanen för sällan.
Gör det gärna oftare.

 

Leif Lovén

Pedagog/verksamhetsutvecklare LSS/ERANTO AB

Please log in to rate this.
0 people found this helpful.


Var kan man få tag på bilder som man kan använda till schema och kommunikationskartor?

Det finns flera olika programvaror som innehåller bilder och symboler. Om man har kontakt med habiliteringen så kan barnet ofta få en sådan programvara utskriven som hjälpmedel. Exempel på förskrivningsbara program är Communicate In Print och Boardmaker. Numera finns det ett alternativ till de programvaror som kan förskrivas. På webbsidan Bildstöd kan alla som vill registrera sig, kostnadsfritt, få tillgång till ett mycket stort antal bilder och symboler. Bildstöd är användarvänligt och enkelt och min gissning är att dessa fria symboler kommer att användas i allt större utsträckning framöver. Bildstöd till schema mm | TSC Sverige

En annan fördel med sidan Bildstöd är att det är möjligt att ta del av olika typer av bildstöd som andra har tillverkat och valt att göra tillgängligt för alla registrerade användare. På det viset behöver inte alla uppfinna hjulet på nytt utan kan få tips och idéer från andra. För alla användare finns valmöjligheten att spara sitt material privat, så att man endast har tillgång själv, eller offentligt för andra att ta del av. Här ser du ett exempel på hur ett schema för morgonrutinen kan se ut när man använder bilder och symboler från Bildstöd.

Please log in to rate this.
0 people found this helpful.


Vi har köpt en surfplatta till vårt barn och behöver tips på bra appar men det är svårt att veta var man ska leta. Finns det något bra forum?

Det här är en vanlig fråga som många brottas med. Det finns ett stort antal appar som kan vara användbara men det är svårt att veta hur man ska hitta dem. Nyligen lanserades en särskild webbsida för detta ändamål som heter Appar som stöd. På sidan Appar som stöd kan man söka efter olika appar genom att kryssa för olika specifikationer för vad man vill använda appen till och sedan får man en lista med förslag. Till varje föreslagen app finns oftast en beskrivande text. Webbsidan bygger på att användare lägger in appar som de finner användbara och därför utvecklas den konstant. Om man själv vill dela med sig av en app som man tycker är bra så behöver man skapa ett användarkonto kostnadsfritt. För att söka och kommentera behöver man inte ha ett registrerat konto.

För Facebook-användare finns ett antal grupper som handlar om appar. Några exempel är ”Appar för särskolan” och ”Autismvänliga appar”. I dessa grupper finns många engagerade och kunniga medlemmar som tipsar och svarar på frågor.

Please log in to rate this.
0 people found this helpful.


Jag vill att mitt barn ska prata mer men logopeden vill att vi ska kommunicera med bilder, kommunikationskartor och med teckenkommunikation. Vi är oroliga för att vårt barn aldrig lär sig prata om vi använder bilder istället för att öva på att tala. Hur ska vi tänka kring det här?

Det korta svaret är att logopeden ger er rätt råd. Habiliteringen har en skyldighet att arbeta enligt forskning och beprövad erfarenhet (evidensbaserat) och forskningen visar att användning av olika alternativa kommunikationssätt stödjer utveckling av tal.

Personer som har kognitiva svårigheter har ofta problem med att både förstå och uttrycka sig verbalt. När vi talar så kommer alla ord ut vår mun i ett konstant flöde utan uppehåll mellan orden. Det kan vara svårt för personen med svårigheter att uppfatta de separata orden i detta flöde. Talat språk kräver också en del av arbetsminnet eftersom det krävs att man ska komma ihåg allt det som sägs för att få ett sammanhang. Personer med kognitiva besvär har ofta ett begränsat arbetsminne, vilket kan göra att det i slutet av ett verbalt budskap kan vara svårt att komma ihåg vad som sades i början. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), dvs. stödjande kommunikationssätt ger då ett stöd till den verbala kommunikationen som underlättar förståelse. Bilder och teckenkommunikation är exempel på sådana stödjande kommunikationssätt.

När det gäller att tala själv så är det så att tal kräver en väldigt avancerad munmotorik. För personer som har svårt att uppfatta omgivningens verbala språk blir det svårt att ta efter och börja prata själv. Att omgivningen använder exempelvis bilder hjälper personen att fokusera och förstå samtidigt som samtalspartnern oftast saktar ner sitt eget tal. Tillsammans gör detta att orden blir lättare att uppfatta och så småningom ta efter.

Min erfarenhet, och något som många föräldrar kan vittna om, är att många barn kan ha hjälp av kommunikationsappar i en surfplatta. I dessa appar finns oftast talsyntes och/eller man kan prata in ord till olika bilder. Vissa barn kan sitta på egen hand och trycka på olika bilder och ord och på så sätt få dem upprepade många gånger. Efter en tid kan barnet lära sig att säga ordet verbalt själv.

Fråga gärna er logoped om teorierna bakom att använda AKK för att nå fram till verbal kommunikation. Ni behöver inte vara oroliga för att användning av olika former av kommunikationsstöd kommer att hämma ert barns talutveckling. Att tala är det mest effektiva kommunikationssättet för oss människor och alla som kan lära sig att tala kommer succesivt att släppa kommunikationsstödet till förmån för det verbala språket.

En bra skrift som handlar om AKK och autism finns här. http://www.autismforum.se/gn/export/download/af_pdf_vad_kan_man_gora/AKK_kunskapsoversikt_thunberg.pdf

Please log in to rate this.
0 people found this helpful.